Det kan man ju lugnt säga att hon hittat på :) Det hör väl visserligen vardagen till för vilken ettårig hund som helst men jag tänkte nämna några händelser som jag kom och tänka på nu som är såna där situationer där man undrar vad man tänkte! :P

* Den första veckan när jag jobbade natt så fick jag inte sova alltför mycket av olika anledningar, rytmen fanns helt enkelt inte där. Var det inte jag och Minna som var i obalans, så var det Minna och resten av familjen som var hemma för tillfället! Hur som helst, det roliga var när hon en morgon väckte mig av att hon hade hoppat upp på köksbordet och sett en hund som hon självklart skällde på. De där hemma låter henne enligt mig vakta huset så de får skylla sig lite själva, problemet är att det blir ju jag som nyvaken får fixa situationen. Hon lugnade sig dock snabbt så jag tänkte jag släpper ut henne på baksidan medans jag skulle tvätta ansiktet och så för att vakna. ( 1 ½ timmes sömn är nästan värre än inget alls ! ) ...så jag gick till altan-dörren, satte på halsbandet och kopplade på långlinan... eller det var i alla fall vad jag trodde! När jag kom tillbaka hade jag tagit med mig ett ben på vägen och satte mig i solstolen och halvsov medans Minna satt brevid mig och tuggade medans jag höll. Mamma kommer ut, tittar på oss, och skrek till förskräckt; HON ÄR JU LÖS!!! Jag fattade ingenting, yrvaken och övertrött.. Så där hade jag lämnat min hund på altanen medans jag gick in 5 min och sen ut igen, lös och fri och galen. H e r  r e g u d , mitt på morgonen bland alla hundpromenader dessutom haha! Mammas min var obetalbar! Tog mig ändå en stund innan jag fattade att hon fortfarande var lös medans vi pratade haha! :)

* En annan situation apropå att vara lös var när lillasystern Caisa hade kommit hem medans jag sov, jag hade tydligen vaknat och gått upp och pratat med henne vilket jag absolut inte hade något minne av dock pågrund av att jag var så utmattad och trött.. lite läskigt faktiskt. Hon släppte i alla fall ut Minna på baksidan hon också, fast denna gången fastkopplad i långlinan! Problemet var att hon hade Minnas rosa halsband vilket hon kan komma ut ur om hon backar eller fastnar och liknande, jag brukar ha det andra fluffiga som är lite mindre eller läderhalsbandet när hon är på baksidan. Så hon hade i alla fall sett något djur i skogen medans Caisa stod på altanen maktlös medans hon fastnade runt trädet, backade ur halsbandet på en halv sekund och kom lös... sen när hon förstod att hon var lös så bar det iväg haha! Jag fattade direkt när hon väckte mig genom att knacka på rutan då jag sov så jag sprang för fullt med bollen i handen, först kom hon ju såklart inte, tro fan det när man kan jaga en katt eller ekorre liksom. Eller hon kom faktiskt och visade sig där uppe i skogen, tittade på mig och sa; "det tror du va?!" men sen fortsatte hon springa runt. Men jag skrek "hämta bollen" och då kom hon, tack och lov. Satte sig fint och väntade på att jag fick koppla fast henne. Vet inte vilka ovanför oss som har hundar men jag vet att de finns där iaf. Alla uppskattar inte en stor bufflig schäfer utan lydnad lika mycket som jag haha :)

* Våran morgonpromenad innebär i 95% av fallen att vi går förbi Berghultsskolan eller går igenom den så där brukar ett visst antal barn som känner igen min lurviga buffel skrika: "Det är Minna!" och så kommer alla springandes, Minna står lugnt och fint och väntar på att alla ska ha kommit fram och så brukar tjejerna sätta sig och få en massa goda pussar :) Det ser så där riktigt gulligt ut.. Men två av tjejerna vill inte ha pussar så det märker buffeln av och bara gosar istället, visst hon gör ett försök eller två lite blygt så där men hon hoppar inte och hon slutar efter sitt försök. Men får hos pussas så gör hon gärna det! :) Populära som vi är hos Berghultsskolans elever så var det två dagar i rad där vi höll till på deras grusplan istället och bara var passiva. Men då flockades tjejerna där istället och ytterligare två killar som var nya i vårat gäng kom haha och så slutade med att vi kastade boll som Minna fick hämta och bäst av allt var när jag sa till tjejen som gillar att pussa på henen så mycket att testa om hon kunde sitt, ligg och stå ! Det kunde hon minsann, och FORT gick det när hon sa det dessutom! 1, 2, 3 och i olika ordningar med belöning efteråt, de andra skrattade jättemycket och tyckte det såg jätteroligt ut men Minna var verkligen duktig, alert och lugn på samma gång. Det är bra för vi har inga barn i släkten över huvudettaget så det känns att hon är lugn bland dom nu, det var hon ju I N T E när hon var mindre om man säger så. Träning, träning, träning :)

* Mer pussar fick en liten kille som hette Gustav när han och hans föräldrar kom med en stor barnvagn på en skogsstig och han kom springandes med en mindre rosa barnvagn på egen hand, bra långt framför dom och han verkade sikta på oss! Men han väntade som man ska göra, och Minna väntadeockså, tillslut kom föräldrarna fram och ville då hälsa och glömde säga till lille Gustav att det var okej att han också hälsade så han tog sig friheten alldeles själv genom att anta att om mamma klappar, får man också klappa. Men han gjorde på sitt egna lilla vis :) För han tittade Minna i ögonen och hon tittade på honom och så plutade han med läpparna och sträckte fram huvudet och fram kom Minna lycklig och glad och så stod de där och pussades så fint i flera sekunder haha :D Helt obeskrivligt gulligt, lille Gustavs pappa tappade nästan hakan medans mamman bara skrattade för hur roligt det såg ut och tyckte det var helt fascinerande att hon var så lugn för och vara så liten.. Då blev matte stolt! :)



Vi får nog fylla på denna listan inom en vecka, det händer alltid saker man glömmer berätta.. Bilder kommer snart också om någon undrar! :) Hej så länge!

"Det finns inga stressande situationer, bara stressade gensvar"
                                                            - Ceasar Millan


Som allt annat här i världen finns det både bra och dåliga sidor och även med Ceasar Milan, men detta citatet var faktiskt tänkvärt.. Inte bara när det gäller våra hundar utan framför allt när det gäller oss själva. Inte sant?!

 





Nästan varje dag nu under julhelgen så har vi vart och busat nere på fotbollsplanerna i Floda. Apportering, inkallning, massa lydnad emellan allt och såklart att allmänt hålla kontakten med MIG är vad vi har övat på! Och nu tittar vi på vovvarna som går förbi tillsammans istället och jag är faktiskt inte rädd att hon sticker dit. Det är ett ganska bra avstånd till människorna som går med sina hundar visserligen, men de syns tydligt och det är helt öppet så vill man kan man bara gå uppför backen så är man där på stigen. Men Minna tittar, och jag tittar, och så tittar vi på varann och fortsätter apportera istället! :) Det är kärlek och träning det haha! <3

Vi har en myyycket bättre kontakt nu, även om den inte är så bra som den kan bli så har vi ju förbättrat men jag vet alltså inte vad det är jag gör fel när vi möter hundar och hon är i koppel. Hon är mycket mer kontaktbar när hon är lös! Testade t.o.m att min pojkvän som hon är fanatisk i skulle stå och ropa på henne när jag hade bett henne att sitta kvar, det gjorde hon på andra försöket redan och hon vände  den första gången när jag ropade nej! Sen testade jag att kasta leksaken och hon skulle komma tillbaka till mig fastän att han ropade, och i högsta fart mot honom ropar jag "Minna, NEJ!" och visst fan stannade hon och sprang till mig istället, hon lyssnar. Det är bara inte alltid hon vill. Nu kan jag bryta mycket mer än vad jag kunde innan, men jag vill mer! :(

Men jag tror fortfarande mycket på det att om jag vill få Minna uppföra sig så som jag vill så ska jag först kunna få henne att göra det utan koppel. Om hunden inte lyder när den är lös, varför skulle den göra det när den är kopplad? Jag vet inte hur jag ska beskriva det men hon vet liksom om att hon är fast, att hon är kopplad, och då skäller hon och det är både ljusa och mörka skall och jag kan inte läsa henne alltså! Måste prata med Elisabeth och få nya hemläxor, samt att jag vill beskriva det för henne eller faktiskt visa henne hur situationen blir och vad det är jag gör. Men en sak vet jag och det är att hon ändrar sig OTROLIGT MYCKET efter hur den andre hundens energi är. Men vad är det jag gör för fel när hon inte klarar av att titta på mig istället för hunden? Eller måste jag bara helt enkelt vänta tills hon är lite äldre, har mer erfarenhet av hundar och socialträning och litar på mig och vad vi tränat? Tålamod Caroline, TÅLAMOD!

Vi har en bättre kontakt nu iaf, det är huvudsaken!
...och att jag älskar henne mest av allt! <3

...det är stunden för att busa i snön med sin älskade! :) På med mössan och halsduken för min del och så tass-salvan för hennes och så bar det iväg! Inte bara det att vi hade jätteroligt, hon var bättre än någonsin på att lämna föremålet i min hand och så MASSOR AV PUSSAR OCH GOS fick jag! :D

Fan jag jag älskar när vi förenar nytta med nöje, det känns så bra då.. Då kommer den personen som jag är hemma med henne fram och det är då träningen verkligen verkar när vi kan vara oss själva. Hon är min älskling, men även den bästa behöver träning! Inte minst JAG! Att ge och ta, det ska göras var da'!

Det finns bara hon och jag! <3   ...Även om det är julaftonsmorgon! :)









                                          F i n a s t e   ä l s k l i n g e n   i   h e l a   v ä r l d e n !

En mycket stilig Minna poserar!
På Frejvägen i Floda där vi bor..


Minna visar vad hon lärt sig! Jag kastar, hon hämtar..
En hel vetenskap det där med apport ska ni veta! :P


"KOM IGEN! NÄSTA LEKSAK NU! Kom igen då! NU, NU, NU!!!"
Snacka om en ivrig vovve haha! Sötnöt.. :)


"MUCKAR DU? På allvar, med MIG?! Tss.."
Haha! Kolla blicken! Kolla snön i skägget! Tack och lov för kameror!
(detta är mobilkameran dock, 90% av alla bilder här på bloggen är med mobilen faktiskt)


Hej jag heter Minna och jag skuttar som en känguru ibland! :)


Sitt kvar... Sitt kvar... Varsågod!
Det var nog det haha! :D


Här hade jag bett henne sitta ca 25m åt vänster så hon inte såg.
Gömde bollen under gräs och massa snö, backade och så "varsågod leta"!


Nej gumman, DÄR är kameran! Titta in i kameran då. Neeej, DÄR!
Hopplöst uppdrag! :P




Imorgon ska vi upp till Hedeforsens Kennel igen! :) Pratade ganska länge med Elisabeth förut, skulle kunna sitta i timmar och bara lyssna på när hon pratar hund och framför allt om sina egna hundar! Hon beskriver så gulligt och älskar verkligen sina vovvar.. Gå in på deras hemsida www.hedeforsen.se och kolla in julkortet hon lagt upp! Hunden näst längst till vänster heter Ambra och är Minnas mormor! Köttbulle som köttbulle! :P Det ligger i släkten haha! Sicken stilig flock dom har där hemma i Romelanda! Längtar tills imorgon.. :)

att kunna gå förbi kampleksaken och sedan bollen utan att dra i kopplet, samt titta på mig hela tiden. Tro det eller ej men hon kan faktiskt detta efter påminnelse eller två om hur det hela ska gå till. När vi gör det för andra gången under promenaden så är det inga problem alls, men det är då bollen används istället för den är hennes FAVORIT! Utmaning gång på gång visserligen men hon verkar gilla det? :P Det kändes som om jag glömt av att göra detta varje dag som jag lovade mig. Men nu jävlar! Googlade på "hund som skäller på andra hundar" bara för skojs skull och gissa vad som kom upp då?! Jo, nämligen en jättebra förklaring på precis det vi gör av Memea Mohlin som hon skrivit för Agrias Djurförsäkringar..

http://www.agria.se/agria/index.nsf/LinkFrameSet?ReadForm&url=http://www.agria.se/agria/text.nsf/id/3514

Ibland ser det ut som om folk tycker jag är dum i huvudet när jag inte straffar eller ger en konsekvens av Minnas skällande vid vissa hundmöten. Än så länge ignorerar jag det beteendet jag inte vill ha och när hon istället tittar på mig så är jag snabb som fan med att belöna och visa att vi kan ha fokus på varann istället och fortsätta och det hållet vi hade tänkt gå! Jag måste upp till Elisabeth och prata nu igen, jag måste få feed back för att hålla mig positiv i hopp om framsteg. Men men, tack och lov för min kennel iaf! Vet inte vad jag hade gjort utan tryggheten med att kunna ringa och fråga och besöka dom för allt som jag undrar över.. Tack! <3

Nu ska jag iväg och jobba, hoppas Minna får en lugn kväll med mamma och pappa i soffan med lite torkad oxlever och tjurmuskel... ;)

Med en tår på min kind och min älskade Minna bredvid,
önskar jag att vi ska få leva med varann i all evighetens tid.. ♥



Hur ska jag någonsin kunna tänka mig ett liv utan dig? 
Utan dig finns det inget mig.



JAG ÄLSKAR DIG SÅ MYCKET ATT JAG
VET INTE VAD JAG SKA TA MIG TILL!



Ibland önskar jag verkligen att du kunde förklara för mig
hur du mår och vad du tänker på.. Du är mitt allt! <3