MER bilder, kära nån!

Här har vi Minna i ett nötskal.. gosig, fluffig och världens finaste! Hur jag ser ut kan diskuteras, men som tur är så är jag inte den som ska vara i centrum på fotot haha. Hon är min lilla pälsboll <3

Så fort bilderna är upplagda ska vi åka till Nääs och välja någon stor yta och jobba på kontakten, kampa och ha skitkul, men faktiskt se om vi kan börja lära in fot som ett kommando med krav, vi kan ju i alla fall försöka! :)












 









Bilder från igår!

...och de kommer varken för tidigt eller för sent! :P Fick helt enkelt lust att titta igenom dom nu efter jobbet.  Kom precis hem och har vart ute med odjuret som var förvånansvärt lugn idag.. Misstänksam direkt ? Äsch, hon är nog bara inte på topp eftersom hon löper, blev kanske lite för långa promenader igår och med lite lydnad på det med störningar som var nytt dessutom så hon kanske bara visar tydligt att hon vill vara en pösmunk idag. Det återstår att se! :)

Igår gick vi i alla fall ut på långis på 3 timmar men vi, hör och häpna, började (!) för en gångs skull med lydnad för hon kom änna ner i varv bara av att gå ner till fotbollsplan. Sen efter det dock så fortsatte vi ner till naturreservatet och där trallade vi runt och utforskade vattnet i ån och alla vitsippor osv. Hon är så vacker i skogen! Hon riktigt passar in i den miljön! :)



Här kommer i alla fall lite bilder från igår ; 
















Hyss sen sist!

Det kan man ju lugnt säga att hon hittat på :) Det hör väl visserligen vardagen till för vilken ettårig hund som helst men jag tänkte nämna några händelser som jag kom och tänka på nu som är såna där situationer där man undrar vad man tänkte! :P

* Den första veckan när jag jobbade natt så fick jag inte sova alltför mycket av olika anledningar, rytmen fanns helt enkelt inte där. Var det inte jag och Minna som var i obalans, så var det Minna och resten av familjen som var hemma för tillfället! Hur som helst, det roliga var när hon en morgon väckte mig av att hon hade hoppat upp på köksbordet och sett en hund som hon självklart skällde på. De där hemma låter henne enligt mig vakta huset så de får skylla sig lite själva, problemet är att det blir ju jag som nyvaken får fixa situationen. Hon lugnade sig dock snabbt så jag tänkte jag släpper ut henne på baksidan medans jag skulle tvätta ansiktet och så för att vakna. ( 1 ½ timmes sömn är nästan värre än inget alls ! ) ...så jag gick till altan-dörren, satte på halsbandet och kopplade på långlinan... eller det var i alla fall vad jag trodde! När jag kom tillbaka hade jag tagit med mig ett ben på vägen och satte mig i solstolen och halvsov medans Minna satt brevid mig och tuggade medans jag höll. Mamma kommer ut, tittar på oss, och skrek till förskräckt; HON ÄR JU LÖS!!! Jag fattade ingenting, yrvaken och övertrött.. Så där hade jag lämnat min hund på altanen medans jag gick in 5 min och sen ut igen, lös och fri och galen. H e r  r e g u d , mitt på morgonen bland alla hundpromenader dessutom haha! Mammas min var obetalbar! Tog mig ändå en stund innan jag fattade att hon fortfarande var lös medans vi pratade haha! :)

* En annan situation apropå att vara lös var när lillasystern Caisa hade kommit hem medans jag sov, jag hade tydligen vaknat och gått upp och pratat med henne vilket jag absolut inte hade något minne av dock pågrund av att jag var så utmattad och trött.. lite läskigt faktiskt. Hon släppte i alla fall ut Minna på baksidan hon också, fast denna gången fastkopplad i långlinan! Problemet var att hon hade Minnas rosa halsband vilket hon kan komma ut ur om hon backar eller fastnar och liknande, jag brukar ha det andra fluffiga som är lite mindre eller läderhalsbandet när hon är på baksidan. Så hon hade i alla fall sett något djur i skogen medans Caisa stod på altanen maktlös medans hon fastnade runt trädet, backade ur halsbandet på en halv sekund och kom lös... sen när hon förstod att hon var lös så bar det iväg haha! Jag fattade direkt när hon väckte mig genom att knacka på rutan då jag sov så jag sprang för fullt med bollen i handen, först kom hon ju såklart inte, tro fan det när man kan jaga en katt eller ekorre liksom. Eller hon kom faktiskt och visade sig där uppe i skogen, tittade på mig och sa; "det tror du va?!" men sen fortsatte hon springa runt. Men jag skrek "hämta bollen" och då kom hon, tack och lov. Satte sig fint och väntade på att jag fick koppla fast henne. Vet inte vilka ovanför oss som har hundar men jag vet att de finns där iaf. Alla uppskattar inte en stor bufflig schäfer utan lydnad lika mycket som jag haha :)

* Våran morgonpromenad innebär i 95% av fallen att vi går förbi Berghultsskolan eller går igenom den så där brukar ett visst antal barn som känner igen min lurviga buffel skrika: "Det är Minna!" och så kommer alla springandes, Minna står lugnt och fint och väntar på att alla ska ha kommit fram och så brukar tjejerna sätta sig och få en massa goda pussar :) Det ser så där riktigt gulligt ut.. Men två av tjejerna vill inte ha pussar så det märker buffeln av och bara gosar istället, visst hon gör ett försök eller två lite blygt så där men hon hoppar inte och hon slutar efter sitt försök. Men får hos pussas så gör hon gärna det! :) Populära som vi är hos Berghultsskolans elever så var det två dagar i rad där vi höll till på deras grusplan istället och bara var passiva. Men då flockades tjejerna där istället och ytterligare två killar som var nya i vårat gäng kom haha och så slutade med att vi kastade boll som Minna fick hämta och bäst av allt var när jag sa till tjejen som gillar att pussa på henen så mycket att testa om hon kunde sitt, ligg och stå ! Det kunde hon minsann, och FORT gick det när hon sa det dessutom! 1, 2, 3 och i olika ordningar med belöning efteråt, de andra skrattade jättemycket och tyckte det såg jätteroligt ut men Minna var verkligen duktig, alert och lugn på samma gång. Det är bra för vi har inga barn i släkten över huvudettaget så det känns att hon är lugn bland dom nu, det var hon ju I N T E när hon var mindre om man säger så. Träning, träning, träning :)

* Mer pussar fick en liten kille som hette Gustav när han och hans föräldrar kom med en stor barnvagn på en skogsstig och han kom springandes med en mindre rosa barnvagn på egen hand, bra långt framför dom och han verkade sikta på oss! Men han väntade som man ska göra, och Minna väntadeockså, tillslut kom föräldrarna fram och ville då hälsa och glömde säga till lille Gustav att det var okej att han också hälsade så han tog sig friheten alldeles själv genom att anta att om mamma klappar, får man också klappa. Men han gjorde på sitt egna lilla vis :) För han tittade Minna i ögonen och hon tittade på honom och så plutade han med läpparna och sträckte fram huvudet och fram kom Minna lycklig och glad och så stod de där och pussades så fint i flera sekunder haha :D Helt obeskrivligt gulligt, lille Gustavs pappa tappade nästan hakan medans mamman bara skrattade för hur roligt det såg ut och tyckte det var helt fascinerande att hon var så lugn för och vara så liten.. Då blev matte stolt! :)



Vi får nog fylla på denna listan inom en vecka, det händer alltid saker man glömmer berätta.. Bilder kommer snart också om någon undrar! :) Hej så länge!


RSS 2.0