Minna och jag tränar ju hela tiden på att upprätthålla det hon redan kan i olika tänkbara situationer. Det jag hittills har lärt henne är saker såsom; "sitt", "ligg", "sitt kvar", "ligg kvar", "vacker tass", "high five", och så det som vi tränar extra nu eftersom jag precis lärt henne det är "stanna"...  Inte alltid det lättaste när många andra i familjen säger ordet i tid och otid utan fullföljning, men men. Fantasin börjar iaf ta slut för mig som första hundsägare ang kommandon och liknande, några tips? :) Sen så börjar hon testa mig nåt så fruktansvärt i så löjliga situationer ibland att det känns som om hon är 3 mån igen, men det är bara att ta ett djupt andetag och hämta busungen igen. Har jag väl sagt kommandot så har jag ju sagt det! Förutsatt att hon har uppfattat det såklart och kan det sen innan.. Annars kommer hon manipulera mig bit för bit tills hon är bossen, tro mig. Men den djupa sucken hon gör de gånger jag fått hämta henne 4 ggr och när hon väl sansar sig och sitter kvar är ju bara för söt.. Det är som om hon tittar på mig och säger "Men mamma.. " och ser sådär riiiktigt uttråkad ut haha! :D Min finaste älskling!

Men förutom dessa sakerna då så tränar vi ju jämt och ständigt, var vi än är, på nyckelordet som förövrigt alla hundägare aldrig borde sluta träna på, och det är KONTAKT... På Elisabeth's order såklart! Dum som jag är släppte jag på kontaktträningen väldigt tidigt för jag tyckte hon kunde det nu, men Elisabeth fick mig tillbaka på rätt spår! Tack gode gud. Jag må vara okunnig och nybörjare.. Men jag lyssnar, jag läser och jag försöker! Det märktes iaf DIREKT att jag släppte för mycket på kontakten och inte ställde krav på Minna. Helt ledsen blev jag när Elisabeth förklarade allt för mig, som första hundsägare trodde jag kontakten var i princip det ENDA man garanterat hade. Med tanke på all kärlek och bus så att säga.. Men icke.. Vi fixade det dock ganska snabbt tack vare Elisabeths tips, men nu vill jag kunna kräva det i så många fler situationer. För jag vet att hon kan! Träningen fortsätter..

Så kontakt och möten är liksom månadens tema för oss. Jag sov med Minna hos min mormor i helgen i Johanneberg så vi passade på att åka till Slottsskogen. Fan vad duktig Minna var alltså. Redan på perkeringen körde vi våran grej; jag släpper en leksak och den ska vi sedan kunna gå förbi utan att hon drar i kopplet och förhoppningsvis kan hon titta på mig samtidigt. Då blir det maaaassa beröm! Det påminner henne om att samma situation med samma kommando kommer komma igen, fast svårare.. dvs hundarna i Slottsskogen man alltid möter! Hon skällde inte på en endaste hund! Heeelt otroligt! Vi mötte säkert 17 st och hon voffade enbart på en av dom, men det var också en ful jävel haha! :P Den såg ut som en förlängd ekorre med en mage som en falukorv.. Sen gick det ju olika bra med att kunna titta på mig och inte dra i kopplet, och mycket berodde på hur de andra hundarnas energi var.. Men insatsen av henne generellt var ENORM! Var så stolt över min älskling, det blev mycket pussar och bus och smutsig som bara den var jag när vi kom till bilen.. :)


Här kommer en bild på henne som jag hann ta strax efter att vi kikat på alla pelikaner och pingviner på vägen upp för berget vid Azaleadalen..