Lights in Alingsås med Pernilla och Minna! 

Där var vi ikväll och det var faktiskt riktigt roligt och trevligt, men det var nog mestadels Pernilla som stod för det i och för sig. :P Men Minna var rolig när hon skulle dricka vatten ur brunnen som de dekorerat med massa ljus och även bäcken som rann nerför grästrappan. Det var riktigt vackert faktiskt men min sötnos var törstig och jag tänkte att det kunde väl inte såra någon liksom, och inte direkt som om något kan gå sönder. Men för en sekund trodde jag hon skulle trilla i brunnen och hojtade till, och då skrattade de bakom oss och det var massa människor runt oss som stod och såg det hela haha. Det kunde blivit pinsamt! :) Haha! Och hon som dessutom redan hade badat tidigare idag på promenaden med Pernilla och blivit smutsig och luktade konstigt när vi kom hem så hon fick sig en tvättning, så utöver det hela var hon nyduschad och fin!

Besöket blev inte bara trevligt och roligt, utan även en ordentlig träningsstund för Minna. Herregud vad många vovvar vi mötte, och i mörket dessutom! Hon som är så skräckslagen i mörker att det är helt sjukt.  Snacka om träning.. Men jag är OTROLIGT STOLT över henne, hon var verkligen jätteduktig med allt! Förutom när vi gick förbi hästbajset för då drog hon och ville lukta som bara den haha! Men vad gjorde det?! Nya lukter, nya erfarenheter.. :) Men jag har kommit på trixet för att få henne att inte ta första skallet vid hundmöten (eller fortsätta över huvudettaget egentligen eftersom hon inte skäller vidare på varken den eller nästa hunden), och så fort den sekunden är över jobbar jag på att hon ska ha fokus på mig när vi går förbi hunden eller hundarna. Men nu får jag ett försprång i alla fall, och hon verkar lugnare av någon anledning oavsett om hunden bara passerar, går bakom oss eller om vi står stilla och den går förbi. Hon får inte alls sådan panik av osäkerhet på samma sätt som tidigare. Att hon då är lugnare försöker jag utnyttja på bästa sätt till att kräva uppmärksamhet av henne, lugna henne och ge trygghet ifall hon är osäker, och visa att inget händer även om andra hundar gör saker i närheten och att det är tryggare och roligare att leka eller äta godisar hos matte.. Sen självklart får hon titta, men på detta sättet är hon i alla fall inte alls lika stel i kroppen under tiden, hon känns mer avslappnad även när jag tar på henne eller masserar henne lätt. Jag tror det är min chans att ge henne trygghet när det är andra hundar i närheten och försöka jobba på hennes uppmärksamhet gentemot mig..!

Glömde säga att vi tidigare idag sprang på min kusin Anna med hennes två hundar och som följde med oss på promenaden.. Inga problem what so ever förutom att hon drog något förbaskat i kopplet så fort vi kom bakom dom. Men jag var bara glad för hennes skull för hon såg så mycket mer avslappnad ut än vad hon brukar, hon var inte alls lika stressad och kroppsspråket var mycket bättre liksom. Vi höll oss framför istället och koncentrerade oss på varann som träning :) 

Jag tycker verkligen om att träna med min älskling, man blir så glad när man ser förbättringar och kan analysera över allt som man gjort osv. Det är som Pernilla och jag säger.. Hur kul vore det att ha en vandrande köttbulle som är tyst, problemfri och "perfekt" från första början, vad är det för roligt eller utmanande med det?! Att ha en sprallig och livlig schäfer med livslust som få är en påminnare om att inte ta något för givet. Med henne känner man av att man lever! För att inte tala om alla hennes goda pussar! Då glömmer man snabbt av alla jobbiga och förbjudna saker hon gör haha! :D