Minna tågluffar!
Häromdagen bestämde vi oss för att tågluffa! Det var lite halvdåligt väder och duggare så vi passade på att miljöträna istället! På med stövlarna för mattes del, och på med det fina halsbandet och koppel för Minnas del! Och så var vi på väg in till stan..! :)
Från Floda station tog vi tåget in till Göteborg i 25 min ungefär, inga problem där inte. Men jag lade faktiskt jackan på platsen bredvid mig så min lilla älskling kunde sitta där och titta ut. Det är som sagt inte så trevligt att fälla massa hår på sätet.. Men som sagt, problem är till för att lösas! :) Alla verkade bara tycka hon var söt så det gjorde nog inget. Vi satt ju i i alla fall för vagnen för pälsdjur!
Sedan åkte vi lite spårvagn inne i stan, där var hon också duktig och lugn förutom när hon lyckades hittade en ryggsäck under och bakom vårt säte. Klart hon tog chansen och började tugga lite lätt på spännena innan jag reagerade, vad självklart om ursäkt till mannen som ägde ryggsäcken men han bara skrattade som tur var. Sen var det även en man som kommenterade hur fin och muskulös hon var, jag tackade och vi började prata.
Det visade sig att han hade tre schäfrar själv och först verkade han trevlig men sen var han rätt så "på" i att kommentera saker ganska så negativt. Halsbandet var t.ex. helt fel! Han sa flera gånger att det var fel och att jag måste byta. Han förklarade att man måste ha en särskild kedja med långa ringar bara för schäfrar när man tränar dom och som är helstryp, något jag aldrig kommer skaffa till Minna och vilket jag dessutom sa till honom. Sedan frågade han vilken kennel hon kom ifrån och han kopplade det snabbt till Reino och då var han mycket snällare minsann! Vilken falsk typ.. Innan Reinos namn kom på tal behandlade han mig som en inkompetent ung tjej och påpekade flera gånger att en schäfer inte ska ha något annat halsband än kedjestryp och hur duktiga de är på att spåra osv. och att jag måste stimulera hunden och blablabla. Allvarligt talat, jag blev riktigt förolämpad för ni skulle hört sättet han sa allt på. Han bara antog att jag inte visste vad jag hade bredvid mig, även om jag inte tog åt mig av något han så blev jag fan irriterad. Jag förklarade bara att jag vet vad en schäfer är för något, att jag gör flera sökövningar och tränar henne i det jag kan, att vi åker upp till Hedeforsens Kennel och tränar regelbundet för att lära oss mer av Elisabeth som är Reinos fru, och att jag VISST tänker behålla mitt mjuka, breda, sköna och fina halsband med rosa hjärtan på!!! Hans schäfrar har nog varken lika roligt som Minna eller ett lika skönt halsband som henne! Synd bara att jag glömde påpeka för typen att Reino och Elisabeth har lika mjuka halsband dom själva till sina hundar, och absolut inte kedjor vad jag vet..!
Jag tycker verkligen att ens hund ska lyda för att den själv vill och har positiva associationer till det man gör, inte för att den får ont eller riskerar obehag..! Något den här människan inte verkade bry sig om alls.. Framförallt verkade han inte vara medveten om nackskador eller liknande och i mina ögon verkade han vara en av dom som ser schäfer som en "tuff" ras och känner sig väldigt stor när han får dom att lyda. Precis som det är med många andra hundraser. Alltså jag stör mig fortfarande på honom, jag kan inte släppa det. Han är falsk, nedlåtande och verkade uppfostra samt träna sina hundar på ett fult och orättvist sätt.. Jag tycker han ska sätta på sig kedjan själv och be någon göra några ordentliga ryck i hans hals om dagen, efter en vecka hade han aldrig velat ta på sig ett halsband igen..!!!
TACKA VET JAG HEDEFORSENS KENNEL! Elisabeth och Reino Oskarsson gör rättvisa för vad de utger sig kunna och göra, de är båda ärliga och äkta människor som inte bara besitter kunskap utan även har ett hjärta och verkar använda båda i sitt arbete. Tror inte det finns en kennel i Sverige som gör så mycket för sina hundar och hundägare som dom gör.. De ställer verkligen upp. De förklarar och hjälper samt förbättrar.
Förlåt att jag svär nu, men FAN vad glad jag är att det finns människor med vett i skallen och hjärtan av guld! Synd bara att människor som den här mannen till exempel lägger mer märke till Reinos namn och utmärkelser istället för att lära sig och förstå hur han tänker när han tränar hund. Han borde läsa på om Reino och vad han anser, hur han tänker, och varför han förstår hundar så bra som han gör.. Han kanske rent ut sagt lär sig stava till medkänsla och förståelse om det inte är för svårt eller för mycket begärt.
Jävla pucko, komma och be mig byta till strypkedja när jag har en helt underbar 7 månaders valp som sitter helt ostressad och jättefint på en spårvagn bland massa folk och konstiga ljud. Vad var problemet?! Kom hon inte tillbaka till mig när jag sa "det räcker nu" efter att hon fått hälsa på dig? Verkade hon inte lyda när jag sa sitt? Jaja, man kan inte göra mer än att skaka av sig det och fortsätta. Som Elisabeth säger; det är min hund och det är jag som ska trivas med henne.. och det gör jag! Jag är bara glad att hon lever med mig och inte med någon som honom. När vi kom hem senare så fick hon så mycket pussar från mig, massa god mat som pappa lagat och jättegoda ben som hon fick tugga på medans vi låg och kollade på tv tillsammans i sängen.. Hon är min älskling och förtjänar det bästa! Egen kudde har hos dessutom!!! Så det så..
Här kommer i alla fall lite bilder från dagens utflykt!
Haha vilka ögon hon fick på denna bilden! Ser lite ut som Scooby Doo :)
Klart man måste få titta ut, är man nyfiken så är man..!
Bara för att man är på en spårvagn slutar inte nosen arbeta minsann! :P
Detta var på vägen hem när hon var trött.. Vilken sötnos! Hon var så duktig :)
Under dagen gick vi igenom nordstan och såg massa flygande volleybollar
på en tillfällig beachvolley-plan de satt upp.. Spännande saker vettu! :P
Från Floda station tog vi tåget in till Göteborg i 25 min ungefär, inga problem där inte. Men jag lade faktiskt jackan på platsen bredvid mig så min lilla älskling kunde sitta där och titta ut. Det är som sagt inte så trevligt att fälla massa hår på sätet.. Men som sagt, problem är till för att lösas! :) Alla verkade bara tycka hon var söt så det gjorde nog inget. Vi satt ju i i alla fall för vagnen för pälsdjur!
Sedan åkte vi lite spårvagn inne i stan, där var hon också duktig och lugn förutom när hon lyckades hittade en ryggsäck under och bakom vårt säte. Klart hon tog chansen och började tugga lite lätt på spännena innan jag reagerade, vad självklart om ursäkt till mannen som ägde ryggsäcken men han bara skrattade som tur var. Sen var det även en man som kommenterade hur fin och muskulös hon var, jag tackade och vi började prata.
Det visade sig att han hade tre schäfrar själv och först verkade han trevlig men sen var han rätt så "på" i att kommentera saker ganska så negativt. Halsbandet var t.ex. helt fel! Han sa flera gånger att det var fel och att jag måste byta. Han förklarade att man måste ha en särskild kedja med långa ringar bara för schäfrar när man tränar dom och som är helstryp, något jag aldrig kommer skaffa till Minna och vilket jag dessutom sa till honom. Sedan frågade han vilken kennel hon kom ifrån och han kopplade det snabbt till Reino och då var han mycket snällare minsann! Vilken falsk typ.. Innan Reinos namn kom på tal behandlade han mig som en inkompetent ung tjej och påpekade flera gånger att en schäfer inte ska ha något annat halsband än kedjestryp och hur duktiga de är på att spåra osv. och att jag måste stimulera hunden och blablabla. Allvarligt talat, jag blev riktigt förolämpad för ni skulle hört sättet han sa allt på. Han bara antog att jag inte visste vad jag hade bredvid mig, även om jag inte tog åt mig av något han så blev jag fan irriterad. Jag förklarade bara att jag vet vad en schäfer är för något, att jag gör flera sökövningar och tränar henne i det jag kan, att vi åker upp till Hedeforsens Kennel och tränar regelbundet för att lära oss mer av Elisabeth som är Reinos fru, och att jag VISST tänker behålla mitt mjuka, breda, sköna och fina halsband med rosa hjärtan på!!! Hans schäfrar har nog varken lika roligt som Minna eller ett lika skönt halsband som henne! Synd bara att jag glömde påpeka för typen att Reino och Elisabeth har lika mjuka halsband dom själva till sina hundar, och absolut inte kedjor vad jag vet..!
Jag tycker verkligen att ens hund ska lyda för att den själv vill och har positiva associationer till det man gör, inte för att den får ont eller riskerar obehag..! Något den här människan inte verkade bry sig om alls.. Framförallt verkade han inte vara medveten om nackskador eller liknande och i mina ögon verkade han vara en av dom som ser schäfer som en "tuff" ras och känner sig väldigt stor när han får dom att lyda. Precis som det är med många andra hundraser. Alltså jag stör mig fortfarande på honom, jag kan inte släppa det. Han är falsk, nedlåtande och verkade uppfostra samt träna sina hundar på ett fult och orättvist sätt.. Jag tycker han ska sätta på sig kedjan själv och be någon göra några ordentliga ryck i hans hals om dagen, efter en vecka hade han aldrig velat ta på sig ett halsband igen..!!!
TACKA VET JAG HEDEFORSENS KENNEL! Elisabeth och Reino Oskarsson gör rättvisa för vad de utger sig kunna och göra, de är båda ärliga och äkta människor som inte bara besitter kunskap utan även har ett hjärta och verkar använda båda i sitt arbete. Tror inte det finns en kennel i Sverige som gör så mycket för sina hundar och hundägare som dom gör.. De ställer verkligen upp. De förklarar och hjälper samt förbättrar.
Förlåt att jag svär nu, men FAN vad glad jag är att det finns människor med vett i skallen och hjärtan av guld! Synd bara att människor som den här mannen till exempel lägger mer märke till Reinos namn och utmärkelser istället för att lära sig och förstå hur han tänker när han tränar hund. Han borde läsa på om Reino och vad han anser, hur han tänker, och varför han förstår hundar så bra som han gör.. Han kanske rent ut sagt lär sig stava till medkänsla och förståelse om det inte är för svårt eller för mycket begärt.
Jävla pucko, komma och be mig byta till strypkedja när jag har en helt underbar 7 månaders valp som sitter helt ostressad och jättefint på en spårvagn bland massa folk och konstiga ljud. Vad var problemet?! Kom hon inte tillbaka till mig när jag sa "det räcker nu" efter att hon fått hälsa på dig? Verkade hon inte lyda när jag sa sitt? Jaja, man kan inte göra mer än att skaka av sig det och fortsätta. Som Elisabeth säger; det är min hund och det är jag som ska trivas med henne.. och det gör jag! Jag är bara glad att hon lever med mig och inte med någon som honom. När vi kom hem senare så fick hon så mycket pussar från mig, massa god mat som pappa lagat och jättegoda ben som hon fick tugga på medans vi låg och kollade på tv tillsammans i sängen.. Hon är min älskling och förtjänar det bästa! Egen kudde har hos dessutom!!! Så det så..
Här kommer i alla fall lite bilder från dagens utflykt!
Haha vilka ögon hon fick på denna bilden! Ser lite ut som Scooby Doo :)
Klart man måste få titta ut, är man nyfiken så är man..!
Bara för att man är på en spårvagn slutar inte nosen arbeta minsann! :P
Detta var på vägen hem när hon var trött.. Vilken sötnos! Hon var så duktig :)
Under dagen gick vi igenom nordstan och såg massa flygande volleybollar
på en tillfällig beachvolley-plan de satt upp.. Spännande saker vettu! :P
Kommentarer
Trackback