H e n r i k & E n y a


Dessa två är de som jag och Minna har börjat umgås med lite mer nu för tiden. Första gången jag mötte Henrik var när vi båda var ute på morgon-promenaden med våra vovvar vilket var för säkert 2 månader sedan. 

Jag märkte snabbt att han och jag vill göra på liknande sätt med våra hundar. T ex att de inte får hälsa hej vilt på alla hundar innan man gett lov, att de båda ska vara lugna och gärna sitta innan, ha kontakt med oss och att man sen ger frikommandot varsågod att hälsa, på samma gång dessutom..! Detta var precis vad vi gjorde den dagen, släppte lös dom och lät hundarna hälsade fritt utan koppel då vi sagt varsågod, vilket gick jättebra! Men just det att Minna måste lugna sig innan hon får hälsa är något jag väldigt gärna vill.. och att Henrik respekterar och förstår varför jag vill göra det ordentligt och på mitt sätt är toppen!

För sen dess har vi mötts några gånger på våra promenader och nyligen så bytte vi nummer och bestämde oss för att träna lite ihop med dom och så. Om det är någon hund jag verkligen vill att Minna ska lära sig av så är det Enya! Det är en perfekt hund för Minna att umgås med i mina ögon. Hon är tålmodig men rättvis, visar tydliga signaler med hela kroppsspråket, hon är ändå väldigt busig men säger till på ett bestämt dock väldigt fint sätt när hon visar att det är nog. Plus att Enya klarar av att Henrik ber Minna sitta och ger henne en godis som belöning, det är något jag bett alla hundägare att inte göra med Minna ifall det skulle bli bråk. Detta funkar också lika bra tvärtom!

Dessutom är Minna såpass "lugn" i närheten av Enya att hon blir en perfekt statist när vi ska träna kommandot "här" och tillslut ska kunna passera Enya utan att Minna drar i kopplet samtidigt som hon tittar på mig. Enya är verkligen skitsöt och jättesnäll! :) Hon är av rasen Ridgeback och är 3 ½ år gammal. När de busar så busar de på ganska bra alltså! Jag bara väntar på att de kommer i full fart mot mig eller Henrik när vi sitter på huk och vi trillar som bowlingkäglor haha! Men det positiva med Enya är att hon i helhet håller sig lugn och gärna nära sin ägare och bara strosar liksom eller sätter sig och observerar. Det verkar ha skyndat på mina chanser när det gäller att lugna Minna även om en annan hund är med för hon lägger sig ner väldigt ofta nu, tror det är väldigt bra för Minnas del att kunna slappna av i den situationen. Enya är med andra ord en perfekt träningskompis för Minna!


HÄR KOMMER LITE BILDER FRÅN FÖRRA VECKAN DÅ VI TRÄFFADES!
Fotografen är Pernilla :) www.hedeforsensmrssippi.blogspot.com


     









Kan även säga att vi faktiskt träffades senast idag! Vi möttes nere vid fotbollsplanerna kl 11 och Minna var skitduktig när vi närmade oss Enya och Henrik som tränade lite på vad som såg ut att vara "sitt kvar".. Hon tittade men skällde inte och stretade inte i kopplet förrän hon såg att Henrik tittade på henne. Sen när hon tittade på mig fick hon lite av lördagens fläskkotlett ;) Så på ett ganska bra avstånd bad jag henne sitta och så kopplade jag lös henne och sa varsågod och då sprang hon i full fart mot Enya som såg ut att bli ganska glad hon med. :)

Jag har nåt så fruktansvärt ont i ryggen idag, svanken närmare bestämt, så att träna nåt där jag kunde behöva böja mig kändes inte aktuellt. Så vi umgicks faktiskt mest, testade lite kontakt med Minna och se hur bra hon reagerade och så gjorde vi såklart små övningar och pratade massa om vad vi kan göra nästa gång! Lärde känna varann lite bättre helt enkelt..  Efter ett tag så tog vi våra vovvar och avslutade med en promenad och Minna gick mestadels helt okej i kopplet alltså, ibland jättebra.. ibland jättedåligt.. Men roligast var när hon gick i en av de största vattenpölarna med is! Tror hon gillar att trampa igenom isen för hon tog samma väg på vägen tillbaka! Såg skitroligt ut :P Och tidigare när hon var lös var det faktiskt sjukt för vi har aldrig varit där tidigare och helt plötsligt försvann hon jättelångt bort och både jag och Henrik undrade vad fan hon tänkte göra?! Då fattade jag snabbt att hon skulle dricka ur bäcken, grejjen är bara att hon omöjligt kunde vetat att den fanns där! Undra om hon gissade eller kände lukten..? Jaja, min lilla lurifix, hon är duktig hon :)

Vi längtar redan tills nästa gång!! :) Nu ska jag sms:a vår bloggadress till Henrik så han kan få titta på bilderna som vi tog.. Jag ska nog se till att sno alla bilder på Minna och hennes nya polare så han kan få några fler på Enya också! ;)


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0